Äntligen :)

Nu har jag äntligen fått en kallelse till sömnlabb :) Ja, äntligen är ju egentligen helt klart fel ord! Avesta har tagit emot min remiss i slutet av oktober och jag får komma till Mora och sova den 10 december. Det har gått riktigt, riktigt snabbt och det är jag glad för! När jag hade kontakt med Avesta första gången sa de att väntetiden var 10-12 månader men de sa att min läkare skulle skriva "Snabbehandlas" på remissen eftersom jag var beroende av svaret från sömnlabb för att kunna gå vidare med min gp-operation!!

Åhhhh, jag är så himla glad!! Nu kanske jag kommer i en massa kläder som jag har sett fram emot att få på mig igen :))))

Provtagning

Ja, ifredags var jag till VC och tog en massa prover. Nu väntar jag att svaren ska komma, i slutet på veckan, så ska jag få journalkopiorna. Då är det avklarat sen väntar jag bara på remissvar från Avesta och att jag ska få åka dit och sova en natt, Sen ska väl allt vara på gång på riktigt då :) Men det tar väl ett tag med Avesta kan jag tro. Skriver mer sen när jag vet provsvaren :)

Tiden går sakta

Men oj vad tiden går sakta ... ibland! Nu vill jag att sömnkliniken ska höra av sig så att jag får komma dit och sova, utredas och få klartecken för operation! För varje dag som går så blir jag mer och mer övertygad om att en bypass är det enda alternativet för mig!

... Telefonen ringde precis och här kom svaret på mina böner direkt :) Det var vårdcentralen som gav mig en tid för att komma in på provtagning!! Blodtryck, blodsocker, lever, njurar, blodvärde, sköldkörtel och kanske det var något mer också!! Snacka om att det blir en rejäl provtagning. Allt det plus sömnlabb i Avesta!!

Jag fick veta att mitt blodtryck är på gränsen till för högt. När jag träffade läkaren för remissen till sömnkliniken i förra vecka låg mitt blodtryck på 145/90!! Vet inte riktigt var det ska ligga men undertrycket ska väl vara 75 - 80 kanske och mitt ligger på 90. Jag hoppas att inte detta sätter stopp för en operation!!

Nästa fredag ska jag in för provtagning. Håll tummarna att allt kommer att visa sig ok då!!

Remiss

Nu har jag varit på vårdcentralen och fått en remiss skriven till sömnkliniken i Avesta!! I Avesta sa de på sömnkliniken när jag ringde dem att jag skulle säga till läkaren som skriver remissen till mig att det skulle stå att det skulle snabbehandlas :) Då kan Avesta ringa mig på förmiddagen och så kan jag få sova där på natten. Det gäller att man har väskan packad mao :)

Så nu är det bara för mig att vänta på remissvar från Avesta innan jag kan gå vidare till steg två!

Så less redan!!

Jahaja, då har jag pratat med min kompis som har en "sovmaskin". Remisstiden ligger på 16-17 månader!!! Bläääääääääääääääää!! Ska ringa sömnkliniken imorgon så får jag höra vad dom säger!! Håll tummarna för mig!!!

Journaler och utredning

Ja, då har jag varit i kontakt med Nacka och de vill ha in mina journaler med blodsocker och blodtryck. Det ska väl vara ganska lätt ordnat. Sitter och väntar nu på att vc ska ringa. Men det som kan eller rättare sagt kommer att ta tid är att de vill ha en utredning om sömnapné *suck* Ja, det är ju för min säkerhet förstås men när man ställt in sig på något så vill man ju att allt ska gå fort :)

De ringde precis och inte blev det rätt heller ;( Jag måste beställa tid hos läkare som ska begära dessa provtagningarna på mig och som sedan ska skicka en remiss för utredning om sömnapné. Nu snackar vi om landstinget så nu kan man få vänta *dubbelsuck*

Skriver mer när besked om besök och remiss kommer!

Första kontakten

Idag pratade jag lite snabbt med Reneé på Nacka sjukhus. Hon har skickat mig lite material som jag ska läsa igenom så ska vi höras på måndag igen. Om ni vill läsa om de olika operationerna så besök deras hemsida. Där finns information om vad de olika operationerna innebär. Återkommer på måndag efter telefonsamtalet :)

Operation: Nytt liv

Jag har lånat boken Operation: Nytt liv skrivet av författaren Hanne Kjöller och jag tycker att hon sätter ord på mycket av det man har haft i tankarna. Synen på överviktiga är liksom en bekräftelse på vad man alltid trott. Man är ingen att räkna med, lite korkad och mycket lat. T.o.m sjukvårdspersonalen tycker att det är "äckligt" att behandla överviktiga. Jag vet inte om jag sväljer allt som jag läst ännu men är det sant är det förskräckligt!!

Jag skrev en liten uppsats på högskolan för några år sedan om just stigmatisering* av överviktiga. Jag hade då gått ner drygt 40 kg i vikt själv och märkte hur annorlunda jag blev behandlad av min omgivning. Plötsligt var jag någon, folk i min omgivning ville plötsligt vara bekanta och umgås med mig. De vinkade, stannade och pratade, frågade om jag ville följa med ut på krogen mm mm. Ett tag tyckte jag att allt kändes falskt av mina nyvunna "vänner" tills det plötsligt en dag slog mig att det var jag som blivit annorlunda!!

Jag var numera mer öppen inte den som kröp ihop och inte ville synas. Jag var glad och jag var ute bland folk mycket mer. Mitt självförtroende ökade i takt med min viktminskning. Det var inte alla andra som behandlade mig annorlunda det var ju jag!! När jag insåg detta så blev jag faktiskt kompis med flera av de som var runt mig och vi hade väldigt roligt!! Så det är inte bara samhället och alla andra som stigmatiserar det gör man så bra själv också!

När jag hade gått ner i vikt, var smal och hade fullt självförtroende så vågade jag mig ut på stranden i baddräkt. Det var många många år sedan jag vågat det men nu var det dags. Efter flera veckor kom jag på mig med att jag inte hade reagerat över andra överviktiga som fanns på stranden. Det var en positiv upplevelse!! Om inte jag brydde mig hur andra såg ut så varför skulle någon annan bry sig hur jag såg ut??

Tyvärr har jag gått upp allt och lite till nu och det är därför som jag vill göra denna operation. Jag mådde bra med mig själv och alla andra och jag insåg att värderingen bara låg hos mig själv!! Så nu ska jag ner i vikt bara för min egen skull, för min egen hälsas skull!! Inte för att jag tror att resten av samhället ser ner på mig, ja, det kanske de gör men det bryr jag mig inte i isf, utan bara för min egen skull :)

*Stigmatisering i sociologisk mening innebär ett nedvärderande utpekande, en psykologisk brännmärkning, ett "vi mot dom", ett förakt mot grupper eller enskilda personer som avviker från den egna samhällsnormen. Förklaring kommer från Wikipedia.

En dröm om - Nya Lilla Jag

Idag hade jag min första kontakt med Nacka sjukhus om att genomgå en Gastric Bypass-operation. Mitt liv har i många år handlat om att banta och nu kan jag vara på väg till det som gör att jag kanske kommer att gå ner i vikt ... permanent! Helt fantastiskt!! Så här skrev jag till Nacka och förklarade hur jag kämpat i många år:

"Min vikt skenade iväg när jag väntade mitt första barn1982-83. Jag gick då upp 23 kg. Efter förlossningen gick jag ner ca 10 kg innan jag blev gravid igen och denna gången gick jag upp ytterligare 24 kg. Efter dessa två graviditeter så hade jag gått upp nästa 30 kg som bara inte gick att få bort, det fanns ju ingen riktig tid över för att ta hand om sig själv heller.

Jag började på Viktväktarna några år senare och lyckades gå ner ca 10 kg men sen var det stopp. Inget mer hände och jag gav upp men tänkte ändå på vad jag stoppade i mig. Vågen började visa uppåt igen och ganska snart var jag tillbaka och över utgångsvikten igen. Jag har genom åren varit medlem hos Viktväktarna ett flertal gånger och alltid med samma resultat.

Med en egen diet på grönsaker och makrill nådde jag till slut mitt mål som kändes bra vid 62 kg. Målet var nått och makrillen byttes ut mot "vanlig" mat och återigen gick jag sakta men säkert upp i vikt igen och vågen visade åter mer än innan jag gick ner i vikt.

Jag kontaktade en dietist och gick hos henne några gånger men allt hon sa hade jag redan läst mig till. Jag visste ju precis vad jag borde äta enligt tallriksmodellen men inget hjälpte. Hon var en bra coach men det hjälpte inte.

Jag har testat med Xenical, Nutrilett och nån mer pulverdiet. Jag har testat mirakelsoppor, banadieter och äggdieter men inget har gett något bestående resultat alls förutom att jag gått upp mer i vikt. 1992 föddes mitt tredje barn och 1993 slutade jag röka och vikten ökades på ytterligare.

År 2000 lyckades jag gå ner till 64 kg med hjälp av vatten, grönsaker och promenader men efter mål så började jag sakta gå uppåt igen och nu står jag här igen med massor av kg att släpa på!

Jag har varit i kontakt med vårdcentralen i juni 2009 där de tog mina TSH-värden vilka var normala men mitt blodsocker är på gränsen till för högt! De skrev även en remiss till viktenheten Skönvik i Säter. Jag fick ett häfte med många frågor från dem som jag har besvarat och för någon vecka sedan även svar på detta och att det tar 12-15 månader innan jag får en tid hos dem!!

Jag tar inte stora portioner mat och jag backar väldigt sällan och tar om. Jag dricker alltid kranvatten till maten. Nu är jag trött på att ständigt banta!! Jag har ont i knän och rygg och jag är ofta trött eftersom jag snarkar vilket är ett resultat av min övervikt."

En operation på Nacka kostar mig 98000 men jag betalar gärna för att få livet, lusten och orken tillbaka!!! Att åter kunna köpa kläder i vanliga klädbutiker är en kick bara det!! Att slippa gå på "tantavdelning" för att hitta något som pasar i storlek! Ja, jag ser verkligen framåt nu.

Tänk om jag vetat förut att detta alternativ funnits! Då hade jag gjort den för länge sen!!